My first love ♥ del 15 Preview

Filed under: my first love ♥
Minuterna gick och för varje sekund som tickade förbi, kände jag bara mer och mer att jag saknade mamma och pappa. Egentligen ville jag inte sakna dem, med tanke på att jag kanske inte var deras riktiga barn och att de inte var mina riktiga och biologiska föräldrar. Bara själva tanken skrämde livet ur mig, men det gick inte att sluta tänka på. Allting jag egentligen inte kunde sluta tänka på var vem mina biologiska föräldrar isåfall var. Å andra sidan var det väl klart att Åsa och Robert var mina föräldrar, jag kunde inte fatta att jag ens tänkte tanken.
Vilket förtroende jag hade för mina föräldrar, verkligen!
Mitt i mina tankar om föräldrar, öppnades plötsligt dörren och in kom dom. Mamma och pappa/Åsa och Robert. Jag visste inte riktigt vilket av det som det var.
"Hej Nelly! Vad har du gjort för något idag?" frågade mamma direkt när dem kom in. Såklart var hon den första som sa något. Så hade det alltid varit och skulle antagligen alltid vara så också.
"Hej mamma.. Nej inget speciellt!" sa jag tveksamt och log ett litet fejkat leende mot henne. Hon kollade på mig och såg väldigt fundersam ut. Precis som om hon skulle kunna se på mig att jag kanske hade gjort någonting, fastän jag inte ens hade det.
"Är du okej? Något som har hänt?" sa hon väldigt moderligt och snällt. "Mamma.. Jag är bara lite trött, okej? Det borde nästan ni också vara."
"Jo det är vi faktiskt. Det tar verkligen på ens energi att vara på stranden en hel dag." Det var knappt att jag ens lyssnade på var hon sa. Jag satt istället och tänkte ut om jag skulle fråga om korten eller inte. Om jag skulle gå så långt att fråga om jag var adopterad eller bara skita i det och bara gå vidare.
"Mamma..?" började jag försiktigt, och jag såg att mamma blev nyfiken direkt och tänkte säkert inom sig "vad var det jag sa".
"Ja?" sa hon och log snett. "Det är en sak jag måste fråga dig. Ta det inte fel! Men jag måste verkligen veta."
Plötsligt såg hon istället allvarlig ut och nästan arg på något sätt. Mamma kunde ta många saker fel, även fast jag inte ville att hon skulle det. Hon skulle antaligen ta detta fel också. Jag tog ett stort, djupt andetag och öppnade sen munnen för att få fram orden som hade cirkulerat i mitt huvud hela dagen sedna Louis öppnade sin stora käft.
"Är ni mina riktiga föräldrar?"

Postat av: Hajrija

Faaan va du jävlas med oss! :P

Postat av: norah

hej! jo jag har lite problem med novellerna :( kan du twitta mig för jag behöver hjälp :( @NorahHahem <33

2012-04-14 @ 19:44:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0