The Only Girl In My Life ❤ Part 16
Filed under: The Only Girl In My Life ❤ (avslutad)Detta har hänt:

Hon släppte mina händer och gick med snabba steg bort mot de andra. Hon drog i tjejerna och tjatade om att hon ville gå därifrån, medans de fortfarande ville vara kvar. Istället lämnade hon stället, själv, full av gråt.
De andra kollade frågande över mig och jag kollade snabbt bort. Jag hade verkligen gjort bort mig. Jag hade förlorat det bästa som hade hänt mig och det var 100% mitt fel. Inte Valmiras. Och i övermorgon skulle vi åka hem. Jag skulle aldrig mer få träffa Valmira.
Hade jag begått ett stort misstag?

Alla fyra hade samlats i köket. Jag, Liam, Harry och Louis. Niall låg fortfarande i sängen och deppade. Först satt alla helt tysta, men för att lätta till ställningen lite, började jag snacka på lite.
"Jag tycker att vi ska få Niall att bli glad igen," sa jag och kollade frågande på de andra. De andra bara ryckte på axlarna. "Jag tänker i alla fall göra det," fortsatte jag. "Vad hade du tänkt att göra då?" sa Louis som inte alls verkade intresserad. Jag tror faktiskt att de alla hade gett upp. Vi hade aldrig någonsin sett Niall som såhär alls, innan vi kom till Sverige då. "Typ.. Jag vet inte! Men något. Vi kan inte låta honom vara såhär!" sa jag och kollade bort mot honom där han låg. Just då höll han på att äta en chokladkaka, vilket han hade gjort i nästan tre timmar nu. Sista dagen skulle ju typ vara den bästa och den roligaste, men Niall bara förstörde den.
"Vi kanske typ kan fixa en fest?" sa Harry som för en stund sedan inte ens hade brytt sig. "Det är en suverän idé!" utropade jag så att säkert hela hotellet hörde det. "Tycker du?" sa han och rynkade ögonbrynen. Jag nickade fort flera gånger med ett flin på läpparna. Just nu hade jag världens bästa idé på en awesome fest!
*
Nialls perspektiv
Att livet var såhär tråkigt visste jag inte. Jag kände mig mer olycklig än någonsin. Sängen hade varit min bästa vän de senaste 24 timmarna. De andra verkade inte bry sig. De hade knappt ens sagt något till mig idag förutom "God morgon! Känns det bättre idag?", där jag bara hade mumlat och sen vänt mig om i sängen. Jag skulle aldrig klara av att åka imorgon, inte utan att säga hejdå till Valmira. Jag saknar henne såå mycket redan. Det känns som en jättestor mardröm som jag bara vill vakna upp ur fastän det inte går.
Jag somnade, för nästan 5 gången idag, i hoppet om att det skulle ordna sig tills imorgon.
*
Louis perspektiv
Vi smög sakta in i Nialls sovrum. Han låg fortfarande och sov, även fast klockan bara var 7 på kvällen. I mina och Zayns händer hade vi en stor säck som vi höll högt upp i luften. Harry och Liam kom bakefter oss. Fort slängde vi över säcken över Nialls huvud. Tidigare hade vi tagit några finkläder till Niall som vi skulle ta med oss. Niall vaknade över det vi gjorde och började att sprattla. Stackars pojke. Vi drog ut honom i bilen och satte honom mellan Liam och Zayn, jag började att köra och Harry satt bredvid mig. Jag, personligen kände mig som en kidnappare, vilket jag säkerligen tror att de andra också gjorde!
Jag hade verkligen den bästa idén någonsin!


Postat av: rebecka
jättebra! :D<3
Postat av: Malin
riktigt bra! <3
Postat av: Esmeralda
för jävla bra tycker jag!
du skriver typ sjukt bra :O <3
Trackback