-Dad, can you let go of Liam now? He's mine, not yours, sa Pernilla och drog med mig till ett annat rum där det fanns tv och en soffa.

-Do you wanna watch a movie or something? frågade jag och log mitt charmleende.

-Sure! Jag tryckte i en film som jag hade hittat i en av Pernillas väskor, som hette "Allt För Min Syster". Jag tyckte att den såg bra ut, även om jag inte riktigt förstod vad den hette riktigt på Engelska.. 
Vi satte oss ner i soffan och jag tog min arm om hennes axlar och så började filmen.

Vi hade suttit tysta under hela filmens gång. Lite då och då hade jag börjat att gråta och då hade Liam tagit min hand och tryckt den hårt mot sig, samtidigt som han log lätt mot mig. Då kände jag mig mer trygg. Jag litade på Liam. Han var nog den enda jag litade på just nu, och jag kände mig otroligt trygg i hans närhet. Om man bara kunde stanna tiden, så att vi fanns kvar här för alltid. Och vara forever young som Peter Pan. Han tänkte inte bli vuxen, och det vill inte jag heller. Att vara vuxen innebar bara massor av skulder och jobb, medans att vara tonåring innebar att leva livet. Och det var precis det jag ville göra, leva livet. Man lever ju bara en gång.

-I think Zayn and I need to go home now. We need to fix some stuff before tonight when our friends is coming to us, sa Liam och reste sig upp ur soffan utan att släppa min hand.

-Oh.. Okey. But we can talk later, right? sa jag och höjde mitt övonbryn för att visa mig hemlighetsfull mot honom och han nickade ingmarit ett svar.

-Ok, good! sa jag och kysste honom på kinden. Sedan sa han och Zayn hejdå till alla och gick. Jag kände mig helt knäpp som redan saknade honom. Det enda jag hade önskat när han nu var här, var att han skulle fråga om jag ville fira nyår med dem, men jag fick bara ta och glömma den tanken kändes det som.

-Ohh.. Liam hjärta Pernilla, viskade Linnea glatt när hon kom in i rummet där jag satt. Jag började att skratta generat medans jag kollade ner i marken.

-Och du och Zayn, eller? sa jag medans jag höjde och sänkte mina ögonbryn i ett snabbt tempo. Hon började också att skratta generat medans jag bara log stort mot henne.

-Jag vet faktiskt inte. Vi tar det långsamt, sa hon sedan efter ett tag.

-Jaså? Har ni inte tagit nästa steg än då?

-Njä. Vi väntar med det också. Jag vet inte ens om han gillar om mig, alltså gillar gillar. Det skulle vara totalt pinsamt om jag berättade hur jag kände för honom och förväntade mig att han skulle säga detsamma, men så säger han att han bara vill vara vänner och att jag har missuppfattat vår relation till varandra. Våran vänskap skulle inte vara den samma..

-Jag förstår vad du menar, men tänk så tänker han samma sak? frågade jag. Hon ryckte osäkert och lite ledsamt på sina axlar och satte sig sen ner i soffan bredvid mig.

-Jag har en idé! utbrast jag och spärrade upp mina ögon.

-Vad? sa hon nyfiket och glatt.

-Det berättar väl inte jag för dig? Du ska få se, sa jag hemlighetfullt och hon bara kollade med en arg blick mot mig. Min idé var bäst. Jag måste ring till Liam och berätta.

-Hi! utbrast jag när jag svarade i den ringande mobilen.

-Hey beauty! I was thinking about that you said before, and it's a really great idea! And I actually want to ask you something to.

-Yeah? What is it Liam? frågade jag nyfiket.

-Erm.. Do you wanna come to us tonight? You can take Linnea with you, so the plan actully can exist? Det förblev tyst ett tag så att han skulle tro att jag funderade på saken, när jag egentligen bara ville dra ut på tiden och lådsas som om jag tänkte.

-I need to ask my parent, but I don't think they aloud me to do that.. svarade jag besviket.

-Oh..

-Who cares about my parents? I'm coming! I never thought you wore going to ask me, utbrast jag och började att skratta lite smått.

-You wore really scaring me there babe.. sa han ledset.

-Aw, but I promise, I'm coming! See ya tonight! sa jag och la sedan på. Nu hade jag fullt upp med att göra mig i ordning och säga till Linnea förstås.

-Linnea? skrek jag ut i hela hotellrummet.

-Yes? sa hon barnhärtigt och ploppade fram sitt huvud bakom tv:n som hon försökte att få igång igen.

-Liam har bjudit över oss till dem ikväll för att fira nyår, och du ska med! sa jag och log stort.

-Såklart att jag ska med! Zayn är ju där! Vi båda skrattade för fullt, men insåg sen att det var dags att börja fixa till oss.

-Who are you waiting for man? Everybody is here.. sa Zayn undrande till mig.

-Noyone, why do you think I wait for someyone? sa jag hemlighetsfullt.

-Beacuse you have stand at the door at one hour now?

-Have I? Well, it's time to move to another place then, see ya! sa jag ivrigt och gick till mitt rum för att pusta ut lite. Zayn visste fortfarande inte om att Linnea och Pernilla skulle komma, utan det fick bli en överraskning. Om dem nu verkligen skulle komma, dom borde ju ha varit här nu. Jag hade gett dem adressen och de borde ju ha ringt om dem inte hittade, men jag hade inga missade samtal.

Det var väl bara att vänta på att det roliga skulle börja. Jag hann knappt reagera innan det plötsligt rungde på dörren.

-I knew you had invited more people your liar! ropade Zayn utifrån festen och jag bara skrattade för mig själv. Om Zayn bara visste vem det var som stod utanför dörren. Okej, jag visste inte om det verkligen var Pernilla och Linnea, men antagligen, eftersom alla andra redan var här och jag hade inte bjudit fler.

-No I haven't.. But can you open? I'm coming soon! ropade jag efter honom medans jag låg kvar i min säng och väntade på att han skulle skrika ut mitt namn.

Jag väntade och väntade, utan att ett skrik kom. Istället gick jag ut ur rummet och fann han och Linnea stå och dansa tillsammans, medans Pernilla satt i soffan alldeles själv.

-Hey man, thanks for inviting the girls! utbrast Zayn när jag gick förbi dem. Jag hade även gått förbi Harry och Niall som hade vickat på ögonbrynen mot mig, och jag hade bara skrattat mot dem.

-Hey, you came. Finally! sa jag när jag väl var framme hos Pernilla.

-I told you I was going to. Vi mötte varandras blickar och plötsligt möttes våra läppar och det blev en kyss. Just nu kändes det som världens bästa kyss.

-Okey, are you ready for the plan? It's almost new year now, frågade Liam bekymrat.

-Of course I'm ready! It's time. Tv:n var igång så att vi kunde se nedräkningen live från en annan del av England. Det var bara en minut kvar nu.

-Ok, let's do this, sa han bestämt och gav mig ett handslag och gick sedan bort till Zayn, medans jag gick bort till Linnea.

-Linnea? Kom! sa jag och visade med fingret att hon skulle komma. Hon ursäktade sig för Zayn och gick sedan bort till mig.

-Du, vet du vad jag har hört? frågade jag.

-Nej? Vadå?

-Jag har hört att Zayn kommer att kyssa dig vid tolvslaget, alltså om typ en minut eller så.

-Ska han?! utbrast hon och log stort mot mig.

-Ja, men min idé är att du ska överraska honom lite med att kyssa honom först, eller vad säger du?

-Jag vet inte om jag är redo. Jag har aldrig kysst något direkt förut.

-Kom igen!

-Okejdå, som du vill, sa hon och log. Sen gick hon bårt till Zayn igen.

-Hey Zayn, can you come a little while? ropade Liam en bit ifrån mig och Linnea.

-Sure, wait, ropade jag tillbaks till honom. Sorry, I come back soon, ursäktade jag mig för Linnea och gick sedan bort till Liam.

-What is it man? frågade jag nyfiket.

-Do you know what I have heard?

-No? What?

-I've heard that Linnea is going to kiss you at midnight, sa han allvarligt men han log ändå mot mig.

-Is she?!

-Yes. My idea is that you are going to surprise her with to kiss her first, or what do you say?

-Sure, it can be fun! utbrast jag och log. Jag slog han en gång på ryggen som tack, innan jag gick tillbaks till Linnea igen.

-Sorry, he was just going to tell me one thing, ursäktade jag mig för Linnea igen.

-Really? What?

-It's a thing between him and me, sa jag och log snett mot henne. Våran ögonkontakt bröts av att tv ljudet höjdes och det enda jag hörde nu var nedräkningen.

"10"