Jag ville verkligen inte åka ifrån Jenna. Hela våran tid tillsammans hade bara gått till spillo.. En sak var jag i alla fall säker på - jag hade sårat Jenna.
Om bara en halvtimme ska vi åka. Det kom som en chock för mig att vi så fort skulle ge oss av. Våran producent hade ringt till oss igår och berättat att vi äntligen kunde spela in WMYB musikvideon. Självklart blev jag glad, jag hade längtat efter detta länge, men jag hade längtat efter Jenna ännu mer. 
Inte fick jag träffa henne en sista gång iheller, det hann vi inte med. Men jag kommer aldrig att glömma henne. Hoppas bara att hon inte glömmer mig.

Olycklig var jag. Riktigt olycklig. De bästa tre dagarna i mitt liv hade helt gått till spillo. Gud vad jag grät. Harry fick inte lämna mig.

Pappa kom in genom dörren. Han kramade mig hårt. Ibland var pappor det bästa på jorden. Särskilt just nu. 
- Detta är inte slutet. Ni kommer att träffas igen. Var inte ledsen! Jag vill att du ska vara lycklig. 
Ja. Han var absolut det bästa just nu. Efter ett tag när jag hade slutat gråta, gick pappa ut igen. Jag bestämde mig för att åka till Harry, det gick inte att bara låta honom åka utan att säga hejdå.

*

Var är han? Han skulle ju vara på flygplatsen nu! Jag såg några fotografer i närheten. Jo, dem måste vara här någonstans!

- Jag älskar er!! 
- Kan jag få ta foto med er?!

Jag såg fans komma springande. Plötsligt såg jag Harry och de andra stå vid gate 4 som skulle till USA - New York. Hjärtat stannade. Jag vågade inte. Precis när jag skulle vända mig om möter Harrys ögon mina. Ögonen var fastklistrade i varandra i ett tag tills jag vände bort huvudet. Harry började gå med sakta steg mot mig. Ögonen var fortfarande fast i mina.

Jenna. Vad gjorde hon här? Hon gjorde det verkligen inte lätt för mig att åka. Jag fortsatte att gå mot henne. Plötsligt ser jag henne närma sig mer och mer. Jag började gå fortare och fortare. Samma gjorde Jenna. I andra stunden hade hon hoppat upp i min famn. Hennes läppar mot mina. Jag hörde fansen komma rusande bakom oss.

- Flyget går nu Harry. Vi måste gå. 
Varför skulle Liam komma och störa oss denna fina stund, varför?
Hon hade hoppat ner på golvet igen. Jag tog hennes hand och kysste den. 
- Du glömmer mig väl aldrig? 
Jenna kollade ledset på mig och jag svarade snabbt.

- Aldrig! Om du lovar att aldrig glömma mig..

Jag rycktes sen till av att de andra i gruppen drog bort mig. Jenna och jag höll kvar i varandras händer tills vi inte nådde varandra längre.

Mina ögon var fulla av tårar igen. Nej. Aldrig skulle jag glömma honom! Jag gick mot fönstret så att jag kunde se honom. Sedan kastade jag en sista blick på honom innan han gick på flyget och han kollade en sista gång på mig. Man såg att hans ögon också var fulla av tårar. Jag vinkade till honom. Sen gick han på planet.

Jag får väl försöka att leva utan honom. Det är ju bara 2 månader..
Fansen kom rusande bakom mig och bad om autografer. Utan att ha skrivit på någons papper, gick jag ut ur flygplatsen, i tårar.

---

Inte jättelång del, men det tog faktiskt evigheter för mig att komma på något! ;d