-Thank god! Halleljuah! I need to go and see her! Where is she? Jag pusatde ut och drog fram bilnycklarna ur fickan.

-At the airport. You can drive me there, ok? frågade jag och han nickade ivrigt medans han ryckte åt sig nycklarna och rusade ut i bilen och jag kom bakefter.

-Airport, here we come! ropade han innan han tog gasen i botten och bilen for iväg mot flygplatsen.

Liam var farlig att åka med, riktigt farlig.

---

När vi väl var framme på London Heathrow, såg upptäckte vi först då att det faktiskt snöade för fullt. I bilen hade jag bara fokuserat på att överleva medans Liam körde som en galning genom London. Jag hade inte tänkt på hur mycket det faktiskt snöade.

Vi kollade oss omkring för att se om Linnea och Pernilla var där någonstans. Jag ville inte ringa till Linnea heller och fråga vart dem var, utan det skulle vara en överraskning att vi kom.

-Where do you think they are? frågade Liam efter en stunds letande.

-I don't know. Fucking snow, I can barely see anything! Det började bara att snöa mer och mer medans vi förvirrat och vilset gick och letade som galningar. Egentligen så älskade jag snö, men inte när det snöade så mycket att man inte kunde se någonting.

-Zayn? sa någon och jag vände mig om med ett ryck. Då såg jag att Linnea och Pernilla stod där och kollade glatt på mig.

-Surprise! utbrast jag och kramade om henne. How could you find me in the snow? I mean, I couldn't see anything at all.

-I have a really good view. Erm.. Zayn? sa hon och drog bort mig ifrån Pernilla lite. Is Liam here? Jag skulle just svara henne när jag såg Liam hoppa fram bakom Pernilla och tog hans händer för hennes ögon.

-Pappa, jag vet att det är du! utbrast hon och försökte få bort Liams händer. Pappa, sluta! Det är inte kul! Jag ser dåligt nog ändå på grund av snön, släpp mig! fortsatte hon. Jag förstod inte ett piss av vad hon sa, men jag antog att hon inte visste att det var Liam, så därför skrattade jag som tusan.

-Det är inte din pappa Pernilla, det är någon annan, sa Linnea och skrattade. Sen viskade hon till mig på Engelska vad hon hade sagt till Pernilla nyss. Jag började att smått flina mot henne med mitt "charmiga" leende.

Det var svårt att hålla sig för skratt, men jag fick verkligen försöka att inte skratta.

-Who do you think it is? sa jag med en mörk röst mot henne och jag såg hur Linnea och Zayn började att gapskratta där borta där dem stod. Jag log ett proffsigt leende och återgick sedan till Pernilla.

-Va? Bara släpp mig pappa, eller vem det nu är.. sa hon otåligt. Eftersom jag inte förstod vad hon sa, höll jag kvar händerna där dem var.

-I don't understand Swedish, sa jag med den mörka rösten igen, men jag råkade att få med lite av min vanliga röst när jag sa Swedish.

-Oh my god! Is it you Liam? utbrast hon och jag lättade på mina händer så att hon kunde ta bort dem från sina ögon.

-Here I am, sa jag glatt och slog ut mina händer i snöfallet. Hon kollade lyckligt på mig och kramade sedan om mig.

-I have missed you! But what are you doing at the airport?

-I have missed you to! I'm here to see you of course, what did you think? sa jag.

-You are too perfect! utbrast hon och kysste mig. Jag bar upp henne en liten bit ovanför marken så att hon kom i jämn höjd med mig, och efter ett tag igen, satte jag ner henne.

-Well, I guess you guys want to follow with us to the hotel a little while, or what do you say? frågade Pernillas pappa.

-Sure, if its ok? frågade jag och Zayn samtidigt och han nickade glatt ett svar till oss. Jag och Zayn log mot varandra och jag tog sedan Pernillas hand och så satte vi alla oss i taxin.

Det var otroligt hur alla vi kunde få plats i en sådan liten taxi som denna, men det gick faktiskt, bara att det var lite trångt.

När vi var framme på hotellet efter ca 15 minuter, så hoppade alla ut ur taxin och gick in medans jag och Pernillas pappa stod kvar där ute. Han skulle just ta fram pengar ur fickan när jag avbröt han.

-I can take this, sa jag och tog upp min plånbok. Då vickade taxichauffören på huvudet.

-It's free today, sa han och blinkade mot mig. Jag log tacksamt mot honom och blinkade tillbaka, innan vi också gick in på hotellet.

-You guys maybe should travel with us a little bit more, everything would be free then! utbrast Pernillas pappa och jag nickade osäkert.

-It's because of my charm you see, sa jag proffsigt och och han nickade.

-Yeah, I think so to...

När alla hade checkat in och tagit upp deras väskor, satt vi alla nu på ett hotellrum och snacka för fullt. Jag och Zayn hade tagit för oss väldigt bra, mest för att göra bra intryck på föräldrarna. Det verkade inte alls som om dom brydde sig om att det var fem år mellan oss, och det tyckte jag var bra, med tanke på att min mamma faktiskt brydde sig.

Pernillas föräldrar var riktigt härliga. Hennes pappa var riktigt rolig att snacka med.

-Dad, can you let go of Liam now? He's mine, not yours, sa Pernilla och drog med mig till ett annat rum där det fanns tv och en soffa.

-Do you wanna watch a movie of something? frågade jag och log mitt charmleende.

-Sure! Jag tryckte i en film som jag hade hittat i en av Pernillas väskor, som hette "Allt För Min Syster". Jag tyckte att den såg bra ut, även om jag inte riktigt förstod vad den hette riktigt på Engelska.. 
Vi satte oss ner i soffan och jag tog min arm om hennes axlar och så började filmen.

---