Who let the dogs out (woof, woof, woof, woof)

Mina ögon öppnades fort. De snurrade runt ett varv.

Musiken var på högsta volym, det hörde man.

" Louis! Stäng av din kassa musik!"

Louis rusar in i rummet. Han såg ut som ett litet barn på julafton.

" Kass?! Who let the dogs out är ju den bästa låten i universums historia!" Utbrast han.

Jag kollade kaxigt på honom och höjde ena ögonbrynet.

" Okej, okej. Kanske inte bästa låten, men den är jättebra. Eller inte jättebra, men bra. Okej, dålig.."

Vi båda skrattade högt. 

När jag lugnt satt och åt frukost, började jag tänka på gårdagen. Jag skrattade för mig själv när jag tänkte tillbaka. Hon måste ha trott att jag var helt knäpp. Först springer jag in i henne och skyller allt på henne, sen bara säger jag förlåt sådär och frågar henne en massa saker.. Hon var i alla fall snygg!

Idag skulle vi bli intervjuade för JULIA-tidningen. Jag var rätt pirrig i magen.

Jag kollade mot bordet som stod bredvid sängen och plötsligt såg hörde jag att mobilen ringde. 
" Hallå?" Sa jag och kollade ner i golvet. 
Jag hörde hur någon fnittrade i luren.

" Hallå?" Sa jag igen. " Allvarligt, vem är det?"

Till slut bestämde jag mig för att lägga på.

" Jävla busringare!" Sa jag tyst för mig själv.

Väl påväg till intervjun, ringde min mobil igen. Jag kände igen numret. Inte skulle jag svara nej.

Det fortsatte att ringa.

" Bara ge upp!" Utbrast jag. 
" Va?" Sa Liam och drog ner sina ögonbryn.

Jag vickade på handen mot honom så att han förstod att det inte var något.

" Men ska du inte svara?" Sa han sedan.

" Äsch! Det är bara några busringare. Orkar inte med dem.."

Baby you light up my world like nobody else
the way that you flip your hair gets me overwhelmed
but when you smile at the ground it ain't hard to tell...

Den sista biten sjöng vi alla, bara för att öva rösterna lite. Våran manager trodde att våra röster skulle bli kassa om vi sjöng för mycket, men det trodde inte vi! Istället sjöng vi typ alltid. Jag hörde alltid Harry sjunga i duschen.

Ungefär sådär brukade det höras. Jag avgudar verkligen Justin Bieber, men ibland blir det bara för mycket när Harry sjunger exakt den låten varje gång i duschen. Högt sjunger han också!

De andra sjöng också rätt mycket i duschen, men det brukade oftast vara lite mer Rock'N Roll. Särskillt Louis - han var helt galen!

När vi var framme på JULIA-tidningens kontor, blev alla nog rätt förvånade. Inga fans var inom synhåll. Var vi inte så populära i Sverige eller vad?

Men vi tänkte i alla fall att kusten var klar, så vi gick ut, helt som vanligt. Plötsligt hoppar det fram en man med en kamera.

" Säg cheese!" Skrek han och tog snabbt ett foto. 
Borta i hörnet av byggnaden såg jag alla tjejer komma rusande mot oss.

" Ånej! Spring killar!" Ropade våran chaffis mot oss. 
Vi gjorde som han sa och rusade in i byggnaden. 

" Valmira." Sa jag.

Jag vet helt borta. Hennes bruna hår och mörkblåa ögon. Hon stod precis framför mig och var påväg mot mig.

När hon gick förbi mig, slog hon sin axel mot mig och bara nonchalerade mig. 

" Ohhhh!" Ropade killarna i kör. 
Själv var jag ledsen på något sätt. 
Hon var verkligen inget fan.

---

Har gjort lite ändring i hur jag skriver om ni har märkt det? 
Jag ska också börja skriva, som ni kanske också såg i denna delen, lite vad som hände i förra delen, med mera. 

Jag hoppas i alla fall att ni fortfarande tycker om mina noveller. 
Klarar ni 10 kommentarer? :D

Puss&Kram Julia <3