Baby you light up my world ❤ - Fight

Filed under: Baby you light up my world ❤ (avslutad)
Jenna's perspektiv
Dagarna kändes längre och längre. Tiden gick saktare. Ingenting var kul. Jag tänkte helatiden på Harry. Dag in och dag ut. Bara bara Harry.
Jag visste att det bara hade gått 4 dagar sen han åkte, men jag kände ensamheten inom mig i alla fall. En känsla av att han inte var där nära mig. Ingen som följde mig hem från skolan och inte gjorde så jag skrattade och var glad. Madison var rätt tråkig. Hon bara pratade om hennes pappas nya tjej som var rik - jag menar, frågade jag ens?!
Ikväll måste jag ringa till honom. Det kändes som en evighet sedan jag hörde hans härliga röst.
Lektionen vi hade nu var matte. Det värsta som finns! Om man inte räknar med historian då förstås.. Jag var inte ens med på lektionen, utan jag bara satt i andra tankar.
- Vad blir det Jenna? (Läraren)
Tänk om jag kunde åka och hälsa på honom i USA..?
- Jenna? 
- Va? Obs! Hade suttit i helt andra tankar och hörde inte alls vad läraren frågade om..
- Vad blir det talet jag sa precis?
- Va? Vilket tal? Du har inte sagt någonting? 
Gud vad jag var lost. Helt totalt lost.
- Se till och lyssna! Läraren lät riktigt arg. Dessa två dagarna hade lärarna skällt riktigt mycket på¨mig för att jag inte var aktiv på lektionerna och inte lyssnade. Jag menar förlåt om den bästa som finns inte finns nära mig längre och jag saknar han ända in i hjärtat!! Jag kända för att skrika ut allt vad jag orkade, men varje gång hejdade jag mig. Jag klarade inte detta. Det gick inte att leva utan Harry.
Harry's perspektiv
Baby you light up my world like nobody else, the way that you flip your hair gets me overwhelmed
but when you smile at the ground it ain't hard to tell.....
1     2     3
- Och..... Bryt! Bra jobbat Harry! Ta tio. 
Våran producent var riktigt riktigt bra. Dessa tre dagarna hade vi jobbat som tusan med videon!
- Bra jobbat Kate! Jag gav henne en kram och stack sen till de andra i gruppen. 
Kate var en som skulle medverka i videon. Hon som skulle spela den vi sjöng om "baby you light up my world..". Riktigt duktig var hon. Vi hade en liten ensam scen, där jag skulle sjunga öga mot öga till henne som vi nyss spelade in. Det kändes konstigt eftersom det inte var Jenna som stod där framför mig och kollade mig i ögonen. Jag saknade Jenna. Jättemycket! Men de andra sa att jag skulle försöka att inte tänka på henne så mycket under inspelningstiden, eftersom det kanske skulle göra att jag såg ledsen ut när vi filmade. Hur mycket jag än försökte så gick det inte att sluta tänka på henne.
"Inkommande samtal - Jenna Baker" Jag svarade fort!
- Hej Jenna!
- Hej Harry! Jag saknar dig.
- Jag saknar dig med, svarade jag med klumpar i halsen.
- Hur går det med inspelningen? 
Jag hörde hur Jennas röst lät hes och hon lät riktigt ledsen.
- Det går bra. Men jag vill berätta en sak för dig bara, så att du ska veta om detta.
- Vad är det Harry?
- Det finns en tjej här, som ska vara med på inspelningen och... 
- Harry...?
- Jag ska sjunga till henne öga mot öga. Vi ska stå in till varandra och typ hålla om varandra..
Först sa Jenna ingenting, men sen svarade hon.
- Varför ska ni det?
- Jo, du vet, det ska liksom verka äkta och såå..
- Du får inte! Utbrast hon. Jag hörde hur hon började gråta.
- Jag klarar inte av att du är med en annan tjej, det känns inte rätt när jag saknar dig så otroligt mycket!
- Jenna. Det kommer inte att hända något. Du är den enda tjejen i mitt liv, förutom morsan då förstås.
- Harry! Tagning om en minut, lägg på nu! 
Det var producenten. Fan att det redan hade gått 10 minuter..
- Jenna, jag måste lägga på. Vi snackar mer om det sen.
- Skit samma! 
Och så la hon på. Jag fattade inte hur hon kunde bli sur på mig för det. Hon är den enda som betyder något för mig!
Jenna's perspektiv
Jag fattade inte hur Harry kunde göra så mot mig. Så fort jag var hemma, slängde jag mig i fort i sängen och tryckte täcket över huvudet. När man tänker efter så skulle jag aldrig ha ringt till honom. Det gjorde allting bara värre än vad det redan var. Jag kände mig spyfärdig.
Vänta. Nej. Jo. Nu kom spyan upp.
*
Det kunde visst bli värre..
- Förlåt pappa. Jag skulle ha sagt till dig innan att jag mådde dåligt. Jag lovar att städa upp sen!
- Nej. Du ska ligga ner. Och det var inte ditt fel! Se nu till att bli bättre! 
Pappa hade bäddat ner mig i sängen. Änn en gång - han var bäst! 
Han gav mig en puss i pannan och sen gick han ut. Ont i huvudet hade jag och ont i magen. Nu kunde det inte bli värre! Plötsligt kände jag hur en spya kom upp igen. Tur att pappa, (så smart som han var), hade ställt in en spann till mig som stod precis bredvid sängen. Han tänkte på allt!
Ibland undrade jag om han var stålmannen. 
Jag somnade, i hoppet om att när jag vaknade, skulle Harry vara tillbaka och sitta där på min säng och le mot mig när jag väl vaknade.
*
Nej. Ingen Harry satt på sängkanten. Inte mådde jag bättre idag heller inte. Egentligen var det rätt tur, för jag ville inte till skolan. Inte utan Harry! Idag hade jag även ont i huvudet och kände mig yr. Febern hade också stigit till 40 grader sedan igår när det var 39..
Jag hade bestämt mig för att idag skulle jag inte ringa till Harry. Det var det som gjorde att jag blev sjuk. Jag var helt säker på det!

Började skriva direkt när jag kom hem, eftersom jag igår insåg att jag tar väldigt lång tid på mig att skriva. hehheheh.. 
Men det kanske kommer en till del idag, beror på hur duktiga ni är på att kommentera ;d

Har ni någon gång blivit helt sjuk av kärlek?

Kram Julia! <3

Postat av: frida :)

jääääätttttebra!!

en till idag snäääällla!



jag har! :D <3<3

2011-10-13 @ 17:30:28
Postat av: rebecka

riktigt riktigt bra!!

2011-10-13 @ 18:10:30
Postat av: emma

jättebra ! :)

2011-10-13 @ 18:56:54
Postat av: malin

jag har blivit sjuk av för mycket kärlek :D

btw, jättebra! :D

2011-10-13 @ 19:45:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0